Dag 9 – Drottningens spår

BLOD, SVETT OCH TAMPONGER

Tjena alla goa familjer,  blivande konfirmander och alla andra läsare!  Det är såklart vi som skriver idag (Simon och Vera).

Idag har det varit en dag full med äventyr och oväntade händelser (rubriken) men vi kommer till det senare i inlägget.

Vi vaknade som vanligt i morse vid 8:00. Några var i tid till frukosten men vissa tog sin dagliga roll att komma lite senare i sitt eget tempo. Gröten var lika god och kladdig som vanligt.

Strax därefter var det morgonsamling och nu börjar det ju bli riktigt spännande i boken Undercentralen. Stentavlor förstörs, guld förstörs, kalvar förstörs, pastorer springer i öknar efter konfirmander. En liten sammanfattnig.

Förrmiddagslektionen tog Klas hand om. Denna lektion handlade om Jesu födelse, underverk och andra saker han gjorde i sitt liv. Vi blev sedan indelade i grupper på 4-5 pers för att tolka olika bibelord t.ex jesus liknelse om Senapskornet. Konfirmanderna diskuterade som vanligt mycket men vi lyckades på något underligt vis hålla schemat hyvsat.

Därefter fick vi sätta oss i våra fototävlingsgrupper för att av en ledare (eller K2:a) få poäng för bilderna. Maxpoängen var 5 och det sämsta var 0. ”Om ni får 5 poäng så är ni bäst men om ni får någon nolla vill jag inte se er igen” (citat från André till Simons grupp). Ribban sattes högt när gränsen för att få lunch var 120 poäng, vilket alla grupper inte klarade av (inga namn nämns men längsta poänget låg på 72) men ledarna var godhjärtade nog och lät oss smaka på salladssåsen. TACK! (Alla fick äta sig mätta på pastasalladen som serverades, ingen blev utan /Bloggansvarigs anmärkning) Mackor gjordes i ordning till vandringen.

Snart så satte sig alla konfirmander i ”Fjällbussen” och åkte en 1mil bort från gården för att sedan vandra tillbaka. ”Kunde vi inte hängt med Klas i bussen tillbaks?” frågade Simon utan någon respons från en enda mänsklig varelse. Indelade i 3 grupper gick vi iväg på den milalånga vandringen. Simon som gick i ledar-Oskar och ledar-Sofias grupp fick vara med om ooooooootroliga saker (det är nu ni kan börja tänka på rubriken igen).

Efter ca tre kilometers vandring säger lilla Maja ”Ojdå”. Svettiga som vi var kollade vi vad som hände och helt plötsligt fick man en blodig kamera i handen. ”Kan du torka av denhär Simon?” frågar maja med händerna för näsan. ”PAPPER!”. Oskars röst kunde man inte missa och ur alla fickor och vrår kom de ut använda och oanvända papper. Efer rengöring av kameran såg jag vad som hände. Oskar nöp på ovansidan av Majas näsa för att fösröka hindra blodet att fortsätta forsa, papper trycktes upp i näsan i ett tappert försök för att förbättre situationen men ingenting hjälper. Som tur är så är det bara Majas vänstra näsborre som sprider DNA om sig. Då kom någon smart person på (tror det var Amanda eller Oskar) att man skulle kunna använda tamponger. ”De är ju till för att stoppa blod” säger Oskar Johansson. En av våra medvandrare är snabbt framme med en tampong men den var för stor, därefter tog en annan medvandrare fram de passande tampongerna ur skalet (väskan). Tampongen gjorde sin roll väl i Majas näsborre. Nu var vi på väg men det dröjde inte länge innan någon sa ”blöder jag ur andra näsborren?” och personen fick snabbt ett svar via en ihoprullad papperstuss och nu stod Maja där, med två saker uppstoppade i näsan och då kommer Oskar med dagens smarta mening ”Allt kan hända på fjället”.

Här skriver så Vera: Längre fram i ledet fick vi (tyvärr) inte uppleva samma dramatiska ögonblick som i gruppen därefter, men våran tur blev avnjutingsbar hur som helst p.g.a den otroliga utsikten, en glad gök, sju misstänksamma renar och 31 ursöta spindlar, jag (Vera) höll räkningen!

Ett par lyckliga själar han ta en efterlängtad dusch innan middagen som bestod av i början falukorv och potatis. Sedan ersattes potatisen av makaroner eftersomm att de fyra K2:or var väldigt hungriga.

Eftermiddagslektionen hölls av Frida och bestod av hemsnickrade teaterpjäser som tolkade många olika Jesu under.

Kvällsfikan bestod av MACKOR och rester av hallonmousse och kladdkaka.

Andakten höll frida och det var en riktigt bra predikan. En stor applåd till dig Frida!

Nu sitter vi här, tio minuter innan läggdags och knåpar ihop några väl valda ord:

NI FÅR LA HA DE GÖTT DÄ’ I HEMMEN!

// Vera och en halvt sovande Simon.

 

Om Oskar

Bloggansvarig och fjälledare
Det här inlägget postades i Dagbok 2012. Bokmärk permalänken.

2 svar på Dag 9 – Drottningens spår

  1. Kristina skriver:

    Det är inte första gången Maja fått använda dylika blodstoppare!! :)) fast då var det en binda!! :)// Majad mamma Kirri

  2. MJ skriver:

    Kreativt. Tamponger bör ingå i standard kit för sjukvård efter denna demonstration på effektivitet. Må hända med lite olika storlekar med tanke på näsborrdiacentimeter etc.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.