Fjällkonfa i Hemavan

Går du i åttan och har ännu inte bestäm var du skall konfirmeras någonstans? I så fall är Fjällkonfa i Hemavan ett fantastiskt bra alternativ.

Vi vågar lova dig några av de bästa veckorna du upplevt så här långt. Vår målsättning är faktiskt att det skall vara de tre bästa veckorna i ditt liv (hittills)!

Några som gick i somras skriver:

Så nu är det din tur. Folder med mer information och hur du anmäler dig hittar du under fliken Lägerinfo här ovanför. Anmäl dig senast den 31/10 2012

Ett bra tips är också att läsa Dagboken du hittar i en av flikarna här ovan.

Fjällkonfa 2012

Här kommer en bild på det fantastiska gäng som utgjorde Fjällkonfa 2012. Visst är dom vackra!?

Nere till vänster en bild från vandringen upp till ”Njölpen” där vi övernattade två nätter i halv storm. Mittenbilden är från midsommarnattens skidåkning i Norge och på bilden till höger får även ledare och K2 vara med och jubla över att alla blev konfirmerade.

Har du börjat fundera över om du skall gå fjällkonfa? Snart kommer mer info om nästa års läger här på hemsidan.

Detta inlägg blev skrivet innan lördagens av någon konstig anledning.. menmen!

Söndag 19.30: Jag och Frida sitter nu på bussen mot Stockholm och det var sannerligen vemodigt att lämna Hemavan! Vi var nog alla väldigt trötta så dels är det skönt att få komma hem, men samtidigt tråkigt att lämna vackra Hemavan och ett fantastiskt gäng!

Söndagen började med vanlig väckning klockan åtta för alla utom tjejerna som skulle sminka sig i tretton timmar. Frukosten serverades som vanligt halv nio och redan klockan nio samlades vi för att läsa det allra sista kapitlet i Undercentralen. Efter det följde en kort repetition och uppsjungning innan det var dags att sätta på sig kåporna.

Taggade och något nervösa laddade vi inför gudstjänsten och 10.00 började slutet på det tre veckor långa lägret! Underbar dans av konfirmanderna till Chris Tomlin’s ”Our God” inledde det hela och det som följer vet ni ju om. Men en liten resumé:    Konfirmanderna sjöng fyra låtar i olika konstellationer, en grupp gjorde ett drama om en trasig vattenpump, alla klarade provet (läsa trosbekännelsen) och fick sina intyg. Vi ledare bad för dem, André predikade och det hela avslutades med att konfirmanderna sjöng ”Så länge jag lever” under uttågande och med hjälp av de församlade.
Vi lägerdeltagare fortsatte ut på baksidan och tätt bakom oss kom det gäng fotografer som skulle underhålla oss de kommande 45 minutrarna. De hängde ut genom fönstren och härjade överallt och tillsammans åstadkom de gruppfoton, hoppfoton, porträtt, ledarfoton med mera! (Vi sa ju 1kr per bild så det är bara att räkna och skicka pengarna till distriktet)

Under tiden hade kökspersonalen förberett världens festbuffé och när konfirmanderna bytt om och vi sjungit Glädjens Herre var det bara för oss att hugga in. Några utbrast då och då sorgset att detta var sista lunchen tillsammans och nog var det så och nog kändes det sorgligt! Alla åt sig mätta på allt från majskorn (Malkom) och dansande sparris, till köttbullar och prinskorv.
Efter den matigare delen av måltiden höll Knas-Klas ett tal och tackade ledarna och oss K2:or, och självklart jublade (=hoppa runt i små cirklar) vi över den tid vi haft tillsammans hela gänget.
Efter att efterrätten intagits gick vi ut för den vemodiga kramringen. Härligt att få kramas men tråkigt för att det var i stort sett det sista vi gjorde tillsammans. Många kramar utbyttes – vi gick minst tre varv plus ganska så mycket löst kramande. Även många tårar fälldes – ingen av oss ville lämna det fantastiska gänget! Vi kunde stått och kramats hur länge som helst men till slut var vi tvungna att gå till våra rum för att packa ner det liv vi levt de närmsta tre veckorna samt städa rummen så att allt såg snyggt ut. Allt eftersom folk blev klara började parkeringen tömmas och en efter en lämnade Hemavan för sin färd hemåt.

Jag och Frida lämnade gården kvart i fem och kvar då var Sofia, Annie och André som alla ska stanna minst en natt till. Nu sitter vi som sagt på en buss som ska ta oss hela vägen till Stockholm. Vi båda tycker att det har varit ett helt fantastiskt läger! Ni konfirmander har varit ett otroligt härligt gäng som imponerat på oss många gånger. Tillsammans med oss K2:or och storledarna har vi definitivt haft årets bästa fjällkonfaläger!

Tack för de här tre veckorna och ta nu hand om er alla! Jag och Frida önskar er en fortsatt bra sommar och Guds rikaste välsignelser till er alla!’

Over and out.
Sverker Rundqvist och Frida Hägglund

Vi ber om ursäkt för det lilla avbrottet på bloggen – det har varit två oerhört händelserika dagar. Jag, Sverker, är nu hemma och tänkte nu börja med att sammanfatta första delen av avslutningshelgen – lördagen!

Dagen började som vanligt med väckning klockan åtta, frukost halv nio och Undercentralen kvart över nio. Efter det fortsatte vi att öva inför söndagen. Danser, draman och sånger övades och allting började sitta riktigt fint nu!

Vid lunch var det officiellt dags att släppa in de främmande föremålen som funnits på gården ett tag i vår lilla bubbla. Lunchen intogs och Klas berättade hur resten av dagen såg ut.

Klockan 13.00 var det avfärd mot Ruttjebäcken. Där hade vi satt upp frågor om konfirmanderna som både konfirmander och anhöriga fick svara på. Väl uppe där vi skulle hålla till, och där vi lägerdeltagare varit en gång tidigare, gick vi genom frågorna. Konfirmanderna hade genomgående alla rätt, men vetskapen om konfirmandernas bus var mer trytande hos föräldrarna… Konfirmander och ledare knatade sedan ner för att åka tillbaka till gården medan föräldrarna stannade kvar och njöt av det otroligt vackra vädret!

Väl tillbaka till gården hann vi med att öva lite till, innan det var dags för middag, som vanligt 16.30. Efter det var det bara att ladda och klockan 18.00 körde vi igång med spex och andra festligheter i kyrksalen. Konfirmanderna började att ge sin bild av lägret och skämtade med oss ledare och avslutade med att sjunga och rappa ”10 Guds bud” yao! Sedan var det vår tur att ge konfirmander och anhöriga vår bild av hur vi tycker att lägret varit. Vi är så snälla så vi drev inte alls med konfirmanderna.. Showen avslutades med att en grupp konfirmander spelade upp ett drama vid namn ”Everything” alla var vi mycket imponerade över deras insats.

Därefter begav sig alla ner mot älven där en dopandakt skulle hållas. Fyra av konfirmanderna – Maja, Linnea N, Simon och Linnea B skulle döpas. Vi sjöng några lovsånger, Klas och André sa många vackra ord och utöver själva dopen som var i fokus, kunde man få en så kallad dopbekräftelse där man bekräftar att man vill leva i Jesus. Efter att de som döpts fick vi alla be för dem. Vattnet låg blankt och solen tittade fram mången gång och kvällen blev mycket stämningsfull och vacker!

21.30 serverades det kvällsfika som innehöll en gigantisk smörgåstårta. Efter det var det snart dags för oss att lägga oss och sova den sista natten i Hemavan. Men innan det berättade André än av sina beryktade sagor. Alla hade lagt sig skönt på plats i Annexets teverum – mer eller mindre svettigt, och där berättade André en 50 minuter lång saga som bland annat handlade om majskornet Malkom med sin ärvda brödrost fäst i pannan. Budskapet var att man ibland måste titta på andra sidan popcornpaketet för där kan man finna tusen dansande sparrisar.  Många av oss somnade men när sagan var slut var vi alla tvungna att flytta till våra rum för att där sova natten ut.

/Sverker Rundqvist

God dag bloggen och alla kära läsare. Idag så är det dom två sista konfirmanderna som får den stora äran att blogga, och vi heter Vera och Selina.

Den här morgonen vaknade vi senare än vanligt för att få den nattliga sömn vi behöver efter den sena gårdagen, för att samla kraft till denna fullspäckade dag. Det var först idag som man riktigt kände den kliande från känslan från dom femtioelva myggbetten vi fick från gårdagens kväll på badtunne-myggfarmen. Frukosten serverades vid klockan tio, och alla infann sig i någorlunda tid (så någorlunda det kan bli här). När våra magar var fyllda gick vi upp till kyrksalen till ännu ett avsnitt av undercentralen. Vi fick information om den kommande dagen, som vi (tyvärr) inte kan ge er speciellt ingående information om, eftersom det ska föreställa en hemlighet! Vi finslipade våra (censurerat) till den perfektaste perfektionen innan vi fick våra efterlängtade potatisburgare men fläsk till lunch. Efter lunchen löd ett par underbart kaotiska timmar av planderandet till ”the big secret” som bara vi konfirmander vet om (ledarna vet alltså inte om något om detta).
Till middag var det japansk kotlett med potatis, vilket var utsökt, delikat, alltså riktigt gött! Till efterätt fick vi en obeskrivligt god blåbärs-mousse. Maten här är så supergod att ni inte kan förstå…!

Hmm… Vi blev just lite småbesvikna eftersom vi just insåg att vi inte har gjort något vi får berätta om idag, och att detta därmed blir en av dom kortare inläggen på våran blogg. Det ända sättet att för er att få veta vad vi sysslat med den här dagen är att komma hit till Hemavan, komma hit till alla underbara människor, den otroligt vackra miljön (dock till alla blodsugande myggor), hit till OSS!

Nu är det snart dags att borsta tänderna och krypa ner i våra varma sängar till den näst sista (det gör ont att bara tänka på det) natten här i Hemavan.
Ha’ re’ gött!

/Vera och Selina

Hemmafruarna in the house

Varför vi kallas hemmafruar är för att vi frivilligt har tagit på oss rollen att diska och plocka undan skräp. Vi är helt enkelt awesome!

Vi skriver om torsdagen eftersom att vi alla hade det så bra, så ingen orkade skriva igår.

Vi vaknade tidigt på morgonen för att sjunga ”ja må han leva” för Johan Hultbäck som fyllde 16 år! Grattis!!! Efter det släpade vi oss till frukosten. Sedan hade lektionen. När vi kom in stod ledarna med armarna i kors och såg grovt allvarliga ut. Borden stod en och en. Ledar-Sofia och ledar-Oskar stod och vek lappar framme vid katedern. Klas började tala. Han sa att vi nu skulle ha det ökända, stora provet. Alla tittade nervöst på varandra och Klas bad oss att sätta sig ner. Alla var tysta. Man kunde till och med höra dammkornen dansa över golvet. Ingen hade trott på ledarna förut om att vi skulle ha något prov men nu stod de här, med armarna i kors, allvarliga ögon och stränga munnar. På katedern låg en bunt med ihopvikta papper, som sedan delades ut. Alla tittade chockade på varandra. På pappret stod det att vi hade tre timmar på oss. Ledar-Oskar la fram en lapp där man skulle skriva om man skulle gå på toa, inget fusk var tillåtet. Sedan sa dom att vi fick vika upp lapparna och alla läpppar hängde. Varje fråga innehöll minst ett konstigt ord som ingen människa kunde förstå. Frågorna var på universitetsnivå. Vi satt och försökte besvara frågorna i ungefär 10 minuter. Då sa Klas åt oss att ställa oss upp. Han skrattade länge och sa sedan att provet bara var på skoj. Övningen gick ut på att vi skulle tänka själva. Alla var lättade, men lite pissed off.

Dagen fortsatte. Vi åt som vanligt lunch, denna dag med några föräldrar som hade kommit. Efter lunchen gick vi för att träna in lite (hemliga) saker som vi ska visa upp under helgen.

Efter den delikata middagen lekte vi lekar. Tanken var att vi skulle köra ”Jeriko”, men det kunde vi inte göra eftersom skogen var ett träsk med blodsugande myggor. Vi delades in i två lag och båda målade krigsmålning i ansiktet. Det var det blåa laget mot det röda. Vi gick till baksidan av huset och började leka lekar som ”Snappa fotboll”, ”Teremoto”, Kuddi Kuddi” och ”Bisonoxe elefant”. Samtidigt fick vi, två och två, gå till framsidan av huset för att klättra på klätterväggen. Vi bloggare tycker att det var det roligaste.

När alla grenar var avklarade packade vi våra grejor och tog oss svettiga uppför backen till ”högfjällhotellet” där vi skulle basta, bada och ha det gött! Det fanns tre badtunnor och alla satte sig i badet nöjda och belåtna. Två av badtunnorna var kokheta och den sista var iskall. Det var helt fantastiskt. Efter två härliga timmar sa Klas att vi som ville ha fick komma och äta härligt goda hamburgare. Alla åt såklart och det var utsökt. Stäminingen var grym och vi bjöds på både sång, dans och två fina sketcher med Oscar och Viktor. När vi var klara gick vi tillbaka till fjällgården. När vi hade lagt av oss våra blöta kläder gick vi till brasrummet och såg Narnia 2. Det var hur kul som helst och vi åt tonvis med snacks.

När klockan var halv två gick vi och la oss i våra mjuka sängar. Dagen var helt underbar! Nu ska vi gå och träna inför framträdandena till helgen.

Ha det gött hälsar hemmafruarna Emmy Midbjer och Fredrik Lorentzon!

Hola chicos,

Idag är det Linnea och Annie som skriver. Dom bästa och vackraste på hela detta lägret förstås .

På morgonen vid frukost fick vi reda på att en tomtenisse enligt Maja hade varit och busat utanför anexet (huset där vi bor). Men enligt André var det bara några konfirmander som var ute och härjade. Han ville också ge dom ett straff men det har vi inte hört om än.

Under morgonbönen så läste vi ännu ett spännande kapitel av ”Undercentralen”. Denna gång blev det Stockholmaren Sverker som läste. Det var mycket intressant, dock minns vi inte vad det handlade om.

Dagen fortsatte som vanligt med en lektion där Frida pratade med oss om kyrkan och vad den står för. Vi lärde oss att kyrkan inte bara är en byggnad utan vi tillsammans formar kyrkan. Det är en levande sten. (Enligt vår bibeltext –Annie)  SA DU STEN? / Linnea

Senare fick vi det glada beskedet om att vi slapp vandring ännu en dag!!!  😀 Det blev nämligen bestämt att vi skulle åka till ”Hemavans vackraste strand”. Den var ful tycker Linnea. Annie tycker också att det var för mycket mygg och där kan jag (Linnea) verkligen inte protestera. Det var sol i tre sekunder kanske och sen blev det molnigt i 20 minuter också fortsatte vädret vara så hela dagen.  Vissa började med att hoppa i vattnet direkt medan andra var upptagna med att gömma sig för myggen. Sedan fortsatte vi dagen med att ha OS vilket står för antingen: De onödiga spelen, de oroliga spelen eller de oseriösa spelen. Spelet började med att vi skulle göra sandskulpturer som var avbilder av någon ledare. Man fick välja vilken i grupperna och man blev betygsatt av ledarna. Det fanns tre betyg : Kreativitet, Originellitet och Likhet. Vi minns inte vilka som vann där. Sedan fick vi fortsätta skulptera och då skulle vi göra en avbild av någon känd attraktion. Det enda vi minns av den övningen är att vi vann med vår skulptur ”London eye” för kreativitet. Vi är bäst, men det vet ni förstås redan! 😉

Tävlingen fortsatte med fyrkamp (Korthopp, nöjdhopp, blindboll och fyllauppsandhålmedvatten) Vi vann ”fyllauppsandhålmedvatten-tävlingen. Vi minns tyvärr inte vilka som vann dom andra grenarna L Vi är heller inte säkra på att grenen vi vann i heter så som vi skrivit men skit samma ! 😀 😀 😀 😀

När tävlingarna var över ropade Ledar Oskar att vi skulle börja åka hemmåt. Då valde vissa att hoppa i vattnet. Sedan övertygade världens bästa linnea Klas att springa i vattnet med henne. Det visade sig att han aldrig tidigare hade badat på något konfa läger så hon kände sig väldigt stolt. Hon blev också väldigt blötL Under bussturen tillbaka var alla trötta och hungriga.

Det gick snart över eftersom maten var klar och varm då vi kom tillbaka. Maten bestod av Pasta och Köttfärssås. Sedan fanns det förstås den vanliga salladen men även feta ost som många uppskattade  (inte jag – Linnea) (jag- Annie). Innan  maten så fick jag ( Linnea) också ett brev av min mamma där hon skickade lite pengar också fanns det ett kuvert där med en bild på en sur struts. Min mamma påpekade också i brevet att jag var väldigt lik denna struts så jag blev väldigt sårad. L L eller inte.

Sedan gick Annie, Maja och Linnea till ICA. Där köpte Linnea godis medan Maja och Annie valde att vara nyttiga och köpa en stor fet vattenmelon som de njöt av inne i Anexet. Fy Linnea! Nu kom vi på att vi kanske inte bara ska skriva om våra fantastiska upplevelser under dagen utan också berätta lite om allas.

Eehhhmm…

Hmmm…

Sedan hade vi alla en lektion med Klas där han skulle se om vi hade gjort våran läxa. Läxan bestod av att vi skulle lära oss Trosbekännelsen (Trosbekännelsen är en Gudstjänst där man ska bekänna för alla vilka trosor man har på sig)

Nej vi skojade bara, haha!

Trosbekännelsen är en text där det står;

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,

Himmelens och jordens skapare,

Vi tror ock på Jesus Kristus,

hans enfödde son, vår Herre,

vilken är avlad av den helige Ande,

född av jungfru Maria,

pinad under Pontius Pilatus,

korsfäst, död och begraven,

nederstigen till dödsriket,

på tredje dagen uppstånden igen,

 ifrån de döda,

uppstigen till himmelen,

sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,

därifrån igenkommande till att,

döma levande och döda,

vi tror ock på den helige Ande,

en helig allmännelig kyrka,

de heligas samfund,

syndernas förlåtelse,

de dödas uppståndelse,

och ett evigt liv.

Hela klassen kunde det utantill *host host*

I lektionen planerade vi de följande dagarna, men vi kan inte skriva mer om det eftersom det är hemligt för er än så länge, mohaha!

Efter den långa lektionen så skulle vi äntligen få fika lite. Och det gjorde vi med jätte gott bröd (enligt Annie). Nu måste vi gå och få lite utskällning av ledarna eftersom vi nu har upptäckt att vi har missat kvällens andakt, whoops. J

God Natt alla söta små föräldrar,

Nu återstår bara två dagar innan ni kommer hit. ÅH NEJ!

/Linnea och Annie de bästa.

Hej familj och vänner!

Denna dagen började som vanligt med att vi vaknade och gick till frukost. Vissa kom senare än andra (vi tror att det börjar bli en rutin).

Morgonsamlingen därefter blev väldigt spännande när Oskar Johansson började läsa Undercentralen och idag var det kapitlet ”Emma dansar”. Kanske inte låter så spännande men det var det verkligen. Idag blev det ett av de blodigaste kapitlen (vi tänker inte beskrifa för att Oskar skulle ta bort beskrivningen). Efter vi läst kapitlet berättar Klas att den planerade grotturen var inställd pga vatten och berättade att vi skulle åka till Mo I Rana i Norge och gå på stan istället. Först trodde inga på honom men när vi förstod att han talade sanning så blev de flesta överlyckliga och några få personer blev besvikna för de hade väntat sig en fjälltur istället. Oskar Johansson kom då på den smarta idén att några kunde ”geocasha” istället för att gå i den läskiga staden (Oskar J, Simon och Nils var med i denna grupp).

Lektionen idag handlade om kärlek. Killarna fick genom en frågelåda fråga allt de ville veta om tjejer som tjejerna sedan svarade på och tvärtom. Undertiden då tjejerna ska svara på vad som gör en kille het går brandlarmet och Klas skyller på tjejerna (som vanligt). Ingen eldsvåda blottades. Det visade sig att killarnas svar var ovanligt mogna och riktigt smarta. De hade t.o.m. övat in vissa rörelser.

Efter en extra tidig lunch och 1,5h bussresa var vi framme. Vissa gick till djur- och barnaffärer, andra gick till klädaffärer, en del gick bara runt och tre riktigt snygga personer gick på ”skattjakt”. Resultatet av stadsturen var två av fyra cashar blev hittade, någon hade köpt ett billigt klädesplagg m.m.

Efter en lagom lång resa hem var det MAAAAAT! Nu serverades det renskav och potatis. (Det var inte renskav utan viltskav, dvs. Hjort – Webbansvarigs anmärkning) Till efterrätt serverades det en frukt-sopps-kräm-aktig-sak med goa sötsaker till.

Nu blev det en jobbig lektion………. Vi såg på ”Skicka Vidare”. En sjukligt bra amerikansk film som hade ett djupt budskap.

Dagens sista timmar fylls med kvällsfika, andakt, bloggskrivning och läggning.

Så: Från oss alla (Simon och Sofia), till er alla, GODNATT!!

Ps. Dagens citat (utspelar sig på bussen till norge några kilometer från hemavan):

Linnea N: STOPP, VÄND TILLBAKA!
Förare Klas: Varför?
Linnea N: JAG HAR GLÖMT MIN MOBIL!
Resten av konfirmanderna: JA!!!!

Tjillivippen alla åldringar där hemma, lite uppdate här från Hemavan!

Idag sitter vi (Albin och Charlott) framför skärmen för att dela med oss om denna dag. Vi steg upp klockan 12:00 eftersom att vi hade haft en väldigt sen kväll med film. Efter ett demokratiskt val hade vi bestämt oss för filmen ”It`s a boy-girl thing”. Så idag började vi alltså med att äta lunch (pyttipanna) istället för frukost.

När alla ätit klart sin lunch prommenerade vi till fotbollsplanen för att leka lekar. Det blev bland annat brännboll (Fridas lag vann, Wieeee (Albin) ), Irländsk julafton och sitta-ner-i-en-ring-leken.(Charlott) Under hela vistelsen var det dåligt väder med regn och blåst. Men så klart vann det bästa laget i alla lekar. Det vill säga Lag Frida! När lag André blivit totalt utklassade i alla lekar började vi röra oss tillbaka hem för att ta en välförtjänt dusch.

Som vanligt vart det tävling på blodigaste allvar om vem som skulle få första nyttjandes rätt av duscharna.

Efter det hårda slaget om duscharna var det middag där potatis och fisk serverades. Efter middagen hade vi lektioner som handlade om den heliga anden. Nu när vi har skrivit allt om dagen inser vi hur kort den har varit, eftersom att vi klev upp väldigt sent och inte gjort så mycket alls. Men det är lika bra, för nu får vi gå och äta kvällsfika.

Tjollahopp i lingonskogen, eder Charlott och Albin