Dag 8 – Vila kapell, kallbad och Harald

HEjhej! Idag är det Moa och Carl som skriver!!

Vi väcktes kring 08.00 av Ledarmalin och Ledarvilmas rutinmässiga musik och skönsång.

Till skillnad från tidigare dagar fick vi inte klä oss som vi ville utan instruerades att klä oss för vandring, eftersom bussen (förhoppningsvis?) skulle gå direkt efter frukost och dagens första lektion. Under lektionen gjorde vi inte mycket vettigt, som vanligt. Men vi hann iallafall slå Ledarmalin i att sjunga nya testamentet (Rom, Kor, Gal, Ef, Fil, Kol, Thes, osv)

Nu var det äntligen dags att köra iväg från gården, till allas glädje (eller kanske inte riktigt allas glädje) så startade bussen även utan Klas hjälp. Bussfärden gick mot Vila kapell. Färden gick som på räls, förutom ett kort avbrott då en stakars ren försökte korsa vägen, Joel som har en viss rädsla för renar utbrast förskräckt ”Snälla stånga oss inte, snälla stånga oss inte”

Vila kapell låg ungefär en ganska lång bit ut i ödemarken, eller 40min bort, enligt Sverker.

Vi fick toppenplatser, längst fram i kapellet och där fick vi träffa Knut som skulle hålla i gudstjänsten. Knut lärde oss att det är minst lika illa att säga herregud som att svära och att det är viktigt att skilja på ”rösten” och ”röd sten”. En del av oss fick dessutom erfara sitt livs första nattvard, även om det rådde viss osäkerhet kring ifall det var vin, blod eller tranbärssaft, som utgavs som symbol för Kristi blod, att det var äckligt var iallafall de flesta överens om.

I Vila Kapell bjöds det även på lunch! Om en hade den med sig själv vill säga. På menyn stod gårdagens underbart svalkande kalla pizza.

Efter gudstjänsten gick färden vidare mot dagens huvudsakliga mål, Ruttjebäcken!!

Detta är nog den tur som brukar vara mest uppskattad, kort vandring med liten lutning och förhoppningsvis sol och bad, mycket trevligt. Om det inte är 9 grader och spöregn vill säga. Det var alltså 9 grader och spöregn.

Med det var ingen som lät vädret gå ut över humöret och efter att ha tagit farväl av Sverker och Henriette (med en varm gruppkram, såklart!) så traskade vi glatt på längs bäcken. Ruttjebäcken och dess enorma jättegrytor var minst sagt vattenfylld, vattnet forsade vilt fram och det var osäkert om det skulle gå att bada. När vi hade gått en bit och var nästan framme hade vi inte mött en enda levande varelse och det började nästan kännas lite ensamt. Men plötsligt fick vi syn på en trevlig liten (stor) filur, renen Harald. Harald låg och solade ryggen på ett uppstickande klippblock i forsen. Han såg ut att vara hyfsat nöjd med livet, om än inte särskilt levande. Något annat som var uppstickande var Haralds revben.

Vi vinkade adjö till Harald och gick över klipporna den sista biten. Vi kom fram och André konstaterade att det inte var möjligt att bada. Forsen var alldeles för stark och det var helt enkelt för farligt. Men det stoppade inte två våghalsiga konfirmander. Moa och Lovisa hittade en lagom djup och kall jättegryta och de båda sprang genast iväg för att byta om. Trots en del komplikationer och svårigheter vid själva ombytet i leran så dröjde det inte länge innan de båda var i vattnet, och uppe nästan lika fort. Snart blev även tre av killarna inspirerade och beslutade sig för att ta ett dopp. Carl, Arvid och Jakob praktiskt taget slängde av sig kläderna, drog på badbyxor och var i minst lika fort som tjejerna.

Efter badet var alla frusna och vandringen hemåt gick hastigt eftersom att den varma bastun lockade hemma på gården. På väg ned träffade vi återigen Harald, vi frågade om han skulle med och basta men han ägnande oss inte så mycket som en blick. När vi kom ner så möttes vi av vår älskade Klas och det blev ett mycket kärt återseende med många kramar. Vi åkte med buss hemåt och sedan blev det dusch och bastu för hela slanten.

Efter en varm stund i bastun möttes vi av ett upprörande inlägg på instagram; Ledarmalin förklarade krig. ”Öppet brev t konfirmander: busar en med oss busar vi med alla.” Hon har ingen aning om vad de har gett sig in på (to be continued..).

Till middag blev det pasta/potatis samt köttgryta (Harald???!!) Och efter middagen nådde dagen sitt klimax, äntligen var det dags för ännu en lektion!!

Lektionen var otroligt givande men det är ännu osäkert vad den handlade om, vi har vaga minnen om att det kan ha handlat om olika sorters dop.

I skrivande stund har vi hunnit avsluta lektionen, haft en mysig stund på andakten och käkat kvällsfika. Planen är att ”sova” (vad är ens sömn?) Godnatt och sov så gott! (En särskilt god natt önskar vi ledarmalin och ledarvilma)

/Moa och Carl