Lägrets sista dag började precis som de flesta andra med att K2:orna väckte. Denna gång var utmaningen kanske inte lika stor som andra dagar – dels var alla fyllda av nerver och förväntningar som påverkade piggheten, dels var vissa redan i fullt sjå med att fixa sig.
Efter frukosten träffades vi för att läsa det allra sista kapitlet i Undercentralen. Därefter var det dags att få på sig kåporna, och kragarna med fjällblommor på. Alla blev oerhört vackra! Till och med Hugo som lyckats få en stor vattenfläck mitt på magen.. Ett litet pepptalk och sedan var det dags att gå in.
Fantastisk dans av konfirmanderna till låten Walk on the Water, och sedan en fantastisk gudstjänst fylld av glädje och förstås, mycket tårar från både konfirmander, ledare och anhöriga. Konfirmanderna sjöng både i olika konstellationer och alla tillsammans, André och K2:orna spelade ett drama och Klas predikade. Till refrängen på låten Tusen skäl tågade vi sedan ut på baksidan för att ta ooerhört många foton på hela gruppen och alla olika varianter.
När mer än nog många bilder tagits och vi började känna oss hungriga gick vi in till matsalen för att äta en fantastisk festbuffé och lyssna till ett par tal. Sedan var det dags för att allra sista på lägret – kramringen. Både det mysigaste men samtidigt det hemskaste eftersom vi alla visste att efter det var det bara städningen kvar innan vi skulle fara iväg från varandra och gården.
Ett tre veckor långt läger är till ända, ett fantastiskt sådant! Det känns konstigt att sitta här och summera den här dagen, och tänka tillbaka på hela lägret – så snabbt det har gått! En del är kvar på gården, andra på resande fot och vissa har redan kommit hem. Vi lämnar lägret bakom oss beger oss mot nya äventyr, allt med förhoppningen att vi någon gång ska få träffa varandra igen. Det är alltid så blandade känslor att lämna ett läger, men i det får man fokusera på allt det goda vi tar med oss hem.
Stort tack alla konfirmander, ledare och K2:or för ett fantastiskt läger!
//Sverker
