Dag 12 – Lutande tältet vid Njölpen

Hej alla fjällkonfabloggläsare!

Denna natt tillbringades ute på fjället en sista gång innan vi började vår väg hem till fjällgården, och natten var inte direkt någon dans på rosor. Det blåste och regnade så några av oss började fundera på hur vi skulle göra för att överleva. Haha! Kåtan som vi ungdomar sov i lutade nästan vågrätt och där inne satt några av oss, livrädda, tills hjältarna Sofia och Oskar kom och drog åt allting så att vi inte skulle dö.  André var kanske för lat för att hjälpa till, eller så var han rädd för att blåsa bort. Vem vet? Några lyckades dock sova trotts allt oväsen. När tältet stod något rakare kunde de flesta somna om. Jag själv, som inte var trött alls pga. min lilla tupplur dagen innan, var fortfarande livrädd och kall.

När väl morgonen kom proppade vi i oss allt vi kunde av frukosten så att vi skulle slippa bära hem så mycket.  Vi tog ner tälten och plockade upp efter oss innan vi traskade ner för berget igen.  Pga. allt regn under natten var det ännu svårare än vanligt att ta sig ner för allt var så halt. Många var nära på att trilla fast Värmland tog hem priset och båda två vurpade ner i buskarna. Sen går det även rykten om att Sofia trillade i en bäck och följde med den ca 50 meter innan hon fick tag i en sten och kravlade sig upp. Men som sagt var det bara ett rykte…
Sen var det bara en biltur och vi var hemma igen. Många svettiga och smutsiga ungdomar trängdes för att komma in i duscharna och äntligen få tvätta håret.  Sen blev det städning i smågrupper och det gick så fort att vi nästan hade för mycket oplanerad tid över. Vi spelade kort, dunkade musik, pratade och satt vid mobilerna, så sociala som vi kan vara ibland. Men det kan vara riktigt skönt att komma in i sin egen värld när man spenderar så mycket tid med andra. En viss miss Värmland, övertrött som få for omkring bland sofforna och ramlade ner i golvet med huvudet först hela tiden utan att sluta. Ville bara säga att vi satt och skrattade gott åt hennes idéer.  Inga skador tack och lov, bara mer skratt från hennes sida, och det ända hon sa var: ”Det var roligt, IGEN!”

På kvällslektionen kollade vi på Narnia – Häxan och lejonet. Ni som har sett den och har lite koll på Jesu liv borde se den igen och tänka er att Lejonet, Aslan, är Jesus. Det gjorde att man öppnade ögonen ännu lite mer för vem Jesus var och är.  Ni andra borde också se den såklart, både rolig och spännande på samma gång.

Jag vill tacka Kerstin för den otroligt goda maten som man inte kan få nog av. Tack Kerstin! Jag tror att jag talar för hela lägergänget när jag säger att vi uppskattar din mat superduper mycket!
(Ni lagar god mat där hemma också mamma och pappa så ta inte illa upp!)

Vill även påpeka att ni läsare gärna får skriva ännu fler kommentarer, vi tycker alla att det är jätte roligt att läsa dem så kommentera så mycket ni kan. Ni gamla konfirmander får gärna skriva fler tips på hur man ska busa med ledarna. Vi har stor nytta av alla dem.
Kram från Alma.