Dag 21 – Snöbollsväckning, Spex och Dop

Hej! Malin och Vilma här.

Trots att ni inte hört mycket från oss under dessa tre veckor har vi busat med, kramat och tagit hand om alla fina konfirmander som fyllt vårt gemensamma fjällgårdsannex med både skräck och kärlek.

I skrivande stund sitter jag och Vilma på golvet i vårt rum och lyssnar på tysta små steg mellan rummen i korridoren. Hoppas att de är påväg till toaletten snarare än något annat utav rummen runt omkring. Det tog tid att få alla i säng idag. 18 konfirmander som distraherar en från att lägga dem i sängen genom att självmant öva inför gudstjänsten imorgon, samt gruppkramas och hoppa upp och ned, är svårt att veta hur man ska hantera. Men vi börjar från början; vad hände imorse?

Kl 8.30 idag satt fler konfirmander än någon morgon tidigare redo vid frukostborden. Var det på grund av att Jakob, Nina och Wilma väckt allihopa 20 minuter för tidigt och genom att kasta snöbollar i deras sängar imorse kanske? Eller var det för att hinna före de föräldrar och vänner som nu börjat droppa in på gården, och som gjort sig synliga kontinuerligt under dagens måltider?

Resten av förmiddagen fylldes av rep av olika slag inför kväll och morgondag.

Lunchen var både fin och god och efter den följde den årliga tipsrundan vid ruttjebäcken där alla anhöriga fick svara på frågor om konfirmanderna. Jag och Vilma skrek sedan ut svaren bäst vi kunde över bäckens brus.

Sedan for vi hem och fortsatte med repetitionerna inför kvällen. Nu på egen hand.

Klockan halv fem serverades middagen som vanligt. Det enda väldigt ovanliga var att matsalen (till skillnad från övriga lägret) nu var proppfull av föräldrar och anhöriga. Vi förnekar fortfarande att de är här, så gott det går.

En och en halv timme senare var det dags för spex. Konfirmanderna var först ut att, genom att bland annat klä ut sig till oss ledare, visa upp deras version av hur en vanlig dag på fjällgården kan se ut. Vi fick bland annat höra Klas (Samuel) prata om att Jesus är svaret på allt och se André (Simon) springa omkring i den färgglada propellerkepsen.

Efter att konfirmanderna sjungit och spelat låten ”Vart jag mig i världen vänder” fick ledarna en chans att spexa och ge föräldrarna en rättvis bild av konfirmanderna. Allt var sant.

Vi körde lite tävlingar mellan konfirmander, tidigare års konfirmander och anhöriga och svarade sedan på gåtorna vi ledare ställt i våra presentationsvideor på bloggen.

Efter en kort paus kollade vi på filmen som vi (Malin och Vilma) gjort under lägret och läste sedan upp rim och uppmuntrande texter till varje konfirmand.

Senare begav vi oss ner till älven för dopandakt där tre konfirmander (Carl, Olof och Siri) döptes av André. Vi fick se ett drama som ett gäng hunnit träna in och sjöng en del lovsånger. Det erbjöds även möjligheten till dopbekräftelse.