Dag 22 – Konfirmation

Sitter på planet hemåt, tillsammans med någon konfirmand och ett gäng anhöriga och bakom oss lämnar vi ett Hemavan med finaste vädret på hela sista veckan. Lägret är slut men självklart ska sista dagen också summeras.

Dagen började vid olika tidpunkter, beroende på hur mycket tid man behövde för att göra sig redo. Frukost på drop-in men kvart över nio träffades vi som vanligt för att läsa sista kapitlet i Undercentralen. Efter det var det dags att sätta på kåporna med kragar och blommor. Så fantastiskt fina alla blev! En kort bön och sedan dags att ställa upp sig och gå upp till kyrksalen.

Gudstjänsten inleddes med att konfirmanderna dansade till låten My Story. Inte ett öga torrt det lovar jag! Efter det sjöng de Tusen Skäl tillsammans och sedan flöt det på med sånger, utdelning av konfirmationsintyg, ett drama, mera sång och det hela avslutades med utgång till en upptempo version av Tusen Skäl.

Direkt ut på gården för den fruktade fotograferingen. Sextontusen bilder på varje konfirmand, ungefär. Efter det väntade i matsalen en festbuffé som vi sent kommer glömma och som avslutning traditionsenlig glass med hjortronsylt.

Till sist stunden som vi kanske både längtat till men framförallt önskat aldrig skulle komma – kramringen, det sista som vi någonsin skulle göra som grupp. Efter många varv och mycket gråt avslutade vi och kvar återstod bara att packa, städa och åka hem.

Bubblan är spräckt och vi har vänt kosan hemåt, och det är alltid med en känsla av sorg över att skiljas men samtidigt glädje och tacksamhet över allt det vi varit med om tillsammans. Berättelsen om Fjällkonfa 2016 är slut, men det är en saga som i våra hjärtan lever kvar länge. Nu tar nya berättelser vid där vi alla får vara författare i vår egen, men glöm inte att Gud finns för oss för att, om vi vill, vara en av huvudpersonerna, tillsammans med oss själva.

Over and out.
/Sverker, ledare