Dag 13 – Film, Atoklinten och Thomas

Halloj!

IMG_2390_2

Det hade busats under natten..

Nu är det min tur att blogga igen.
Dagen började som vanligt d.v.s. väckning, frukost och morgonsamling. Vi läste ännu ett kapitel ur boken ”Undercentralen.” Den blir bara bättre och bättre. Sen var det dags för lektion. Klas inledde lektionen med att säga att det här kunde bli riktigt jobbigt, det skulle troligtvis bli den jobbigaste lektionen hittills. Det var dags att se ”The Passion of the Christ.” Vi fick veta att det var helt okej att gå om man skulle känna att man inte klarade av det. (Jag återkommer till filmen sen.)

Efter lektionen var det lunch och sen drog vi ut på en tur. Den här gången var det dags för oss att bestiga Atoklimpen. Vi hade inte vädret med oss hela tiden. Trots att Sverker intalade sig gång på gång att ”det kommer inte börja regna” så gjorde det, det. Som tur var höll det inte i sig så länge.

IMG_2418bild IMG_2422

IMG_2411 IMG_2408 IMG_2398

Efter en ganska kort fikapaus någonstans på berget fortsatte de som ville mot bergets topp. Det var en ganska stenig väg men efter ett tag kom vi fram till toppen. (Det fanns typ två toppar, jättekonstigt.)

Klockan 17:05 var vi tillbaka på fjällgården. Vi åt middag och vissa han även duscha innan

IMG_2432det var dags för nästa lektionspass som började klockan 18:00. Vi hade besök av norrmannen Thomas. Han berättade om sina f.d. drog- och alkoholproblem och om hur han tagit sig ur det. Han har nu varit nykter och fri från droger i mer än fyra år. (*Applåder på det*) Det var väldigt intressant fast ibland var det lite svårt att förstå vad han sa.

Vi tog en kort paus och fortsatte sedan lektionen. Nu var det dags att diskutera förmiddagens film. Alla fick säga en scen ur filmen som man fastnat för och om man ville fick man även förklara varför. Sen diskuterade vi helt öppet saker som vi kom och tänka på och Klas förklarade, så gott han kunde, varför Jesus dog på korset.

Nu är det dags för andakt och sen ska vi sova, typ.
Kram!

/Vilma

Det här inlägget postades i Dagbok, Dagbok 2014. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *